I ett land där man provat allt, är det kanske inte så konstigt att man hänger sig åt saker som vi här borta i lagom-landet Sverige anser smått underliga. Men visste du att man i Japan anordnar VM i något som borde vara självklart för oss svenskar, nämligen snöbollskrig?

Detta har Mikael Jansson med vänner vid Luleås Tekniska Universitet tagit fasta på. I februari i år anordnade de nämligen världens första SM i Yukigassen som är det japanska namnet på sporten. Då drabbade tolv lag med tio personer i varje samman i en blodig … eller nja, faktiskt ganska vänlig kamp om det första SM-guldet någonsin i denna sport.

Det vinnande laget, Backyard Porsön, fick därmed äran att kalla sig Team LTU och representera Sverige när de nordiska mästerskapen i Yukigassen gick av stapeln i norska Vardø i slutet av mars. Trots att Team LTU var förstagångsdeltagare i mästerskapen, tog man sig till åttondelsfinal där man blev utslagna av förra årets Europamästare. Inte illa pinkat.

Men säsongen slutar inte där. Den här helgen avgörs nämligen EM i Yukigassen i Kemijärvi i Finland. Än så länge lyser rapporterna från Finland med sin frånvaro på Svenska Yukigassenförbundets hemsida, finska EM-sidan och från Sportnytt på SVT, men efter prisutdelningen i eftermiddag är jag övertygad om att saker och ting kommer hända.

Är du student och ryser av tanken på att LTU får all fame and glory när de reser land och rike runt och representerar Sverige i något som borde vara vår nationalsport? Eller vet du hur man kastar en snöboll för att mesta möjliga mängd snö ska träffa mottagarens hals för att därefter smälta och sippra ner längs ryggen? Då undrar du förstås hur du kan ställa upp i nästa års Yukigassen-SM.

Tja, man kan börja med att kolla igenom vår hemsida på vad man behöver för att sätta ihop ett lag, läsa på reglerna, kolla ett par Youtube-avsnitt för att bilda sig en uppfattning om hur man spelar. Sedan kontaktar man förbundet när tävlingen utlyses, och tränar fram tills tävlingen.

Svårare än så är det inte, meddelar Mikael Jansson från LTU via e-post, numera ordförande i Svenska Yukigassenförbundet och mannen som tog ett PR-jippo på pedagogsektionen på LTU till att bli en del av ett värdsmästerskap.

Skills, säger jag!

I helgen gjorde jag ett hemma hos-reportage. Hos mig själv. Då var nämligen Linda ”Hasse” Hansson på besök för fika, intervju och foto. Anledningen till att jag inte nöjde mig med fika utan prompt skulle ställa frågor och knäppa kort är nämligen den att Linda precis startat sitt alldeles egna klädmärke – Knitting Kitten – och det måste man ju få höra mer om.

Linda är en fasligt pysslig flicka. När vi möttes upp stod hon och sydde dit en stickad tag runt ramen på sin cykel. Jag menar, det är ju inte vår än så det vore ju dumt att den skulle behöva frysa i snålblåsten. Men taggar till cyklar ingår inte i Knitting Kittens standardutbud. Där hittar man istället mjuka och gosiga hjälmöverdag med öron (prototyp kommer snart), torgvantar, mössor av alla de slag, löspolos och moderiktiga överdrag till ens varmvattenflaskor.

För bara 150 kr blir en mössa din och lägg till en 50-lapp och du får en egenhändigt tillverkad löspolo. Med sådana priser är det inte underligt att beställningarna redan börjat trilla in, bara två veckor efter att webbshoppen lagts upp. Och ja, jag börjar få kronisk kramp i runkmuskeln av allt stickande, medger Linda. Men det är det lätt värt! Att folk vill köpa mina alster ger verkligen värsta kicken!

Vill du spana in Lindas hantverk innan du lägger din order behöver du bara göra ett besök i Mälarstaden Västerås och ta en promenad i city. Där finns nämligen både en och två lyktstolpar utsmyckade med halsduk. Hm… med taggar menar jag förstås.

Sa jag förresten att Linda även basar över spexföreningen Spexpack på Mälardalens Högskola? Det märks, se och njut:

Mössa, löspolo och överdrag till vattenflaska av Knitting Kitten.

Dagens mottagare av mina vetgiriga e-postfrågor behöver ingen närmare introduktion. Slog du på TV3 någon gång under 2006 så har du inte kunnat missa landets utan konkurrens skönaste modell – Freja Kjellberg:

Jag har fasligt dålig koll på media-Sverige, men trots det har jag sett dig i både Scandinavia’s Next Top Model, i Café och på Nelly. Du verkar vara en kvinna med galet många bollar i luften. Vad har du på gång just nu och hur hinner du med allt?

Just nu ska jag ta mig ifrån Sverige, ”skaffa mig ett nytt liv.” Inte för att det är så pjåkigt här hemma, men man måste vidga sina vyer!

Oj. Undrar hur många gånger jag sagt exakt så? Men till skillnad från mig har du nog betydligt mer can do attitude. Anywho, moving on … med tanke på att en dags inlägg i din blogg innehåller fler aktiviteter än jag hinner med på en vecka, anar jag att du jobbat riktigt hårt för att komma dit du är idag. När kom ditt stora brejk i karriären? Var det Top Model 2006?

Ja, mitt break var i samband med Top Model, jag är en väldigt kreativ människa som inte nöjer mig i första taget. Efter jag gick ut gymnasiet har allt rullat på i rätt riktning. Jag är jättetacksam för allt jag fått vara med om hittills. Fast självklart har det inte bara rullat, jag kämpar också!

Berätta vad bloppis.nu är för något. Btw, gillar bilden på förstasidan skarpt. Lite Sopranos så där.

Ja, vi ville ha lite Sopranos-känsla, ett gäng starka ”kvinnor”! Bloppis är en sajt där ett gäng bloggerskor säljer av sina garderober. Dagens köphets resulterar i alltför mycket onödiga köp, många av våra läsare bor i mindre städer där utbudet är sämre så vi ger dem en chans att köpa plagg de inte kan få tag på med en rolig bakgrund. Dock håller siten på att flytta och expandera så håll utkik!

Smart! Vad är det du gör på Village på onsdagar?

Just nu har jag en paus där ifrån men innan det så arrangerade jag i princip allt på onsdagarna. Från flyern, gästlistan till olika teman och utsmyckning av lokalen. Det har varit väldigt roligt och givit mig bra erfarenheter.

Som tagline till din blogg står det En indian i storstan. Har det något att göra med ditt (andra) efternamn, eller är jag ute och cyklar?

Nja, mitt andra efternamn är franskt men jag har Inka-indian i blodet, därav ”En indian i storstan”.

Jag har en hel uppsjö studioblixtar, kameror och stativ och drömde en gång i tiden om att bli porträttfotograf. Du har ju arbetat med många, bland annat husguden Rimér. För dig som står framför kameran – vad gör en porträttfotograf bra? Har du några schyssta inside tips?

Det viktigaste är att man känner sig trygg med fotografen, fotografen ska kunna få dig att tappa alla hämningar och glömma bort allt runt omkring. Jag glömmer ofta att jag stirrar in i en kamera-lins och på andra sidan står en fotograf som stirrar sig blind på mig och ser varje liten rörelse jag gör. Ofta glömmar man det och ser bara ett svart hål vilket är skönt för då finns likosm inte riktigt något som hindrar en. Lika viktigt som det är att ha ett samspel med fotografen så ska han vara osynlig.

Check! När du inte står framför kameran eller bloggar, vad gör du helst då?

Umgås med kompisar och familjen, tränar, reser, shoppar. Listan kan göras lång men sånt som de flesta gillar att göra på sin fritid …

Nu är det ju snart vår, har du något plagg du inte kan vara utan då?

Solglasögon, fast det är kankse inte riktigt ett plagg …

Hehe, jodå, det duger fint det. Så här mot slutet måste jag ju ställa en ego-fråga. Vilka webbshoppar för mode och accessoarer gillar du (läs, vilka tycker du vi ska lägga till här på Rozamoda)?

Hmm, jag är faktiskt ingen nät-shoppare. Gillar att klämma och känna på saker innan jag köper.

Låter i och för sig ganska sunt. Till sist – är det något du vill lägga till som jag glömt?

Nope. Eller jo, att min blogg kommer att flytta i veckan, ni är de första som vet! Whoops.

Åh, coolers! Exklusiv info för Rozamoda-läsare alltså. Sug på den ni. Stort tack Freja för att du tagit tid ur ditt mer än välfyllda schema för att svara på mina frågor, det uppskattas verkligen. Lycka till med flytten ut i vida världen, alla jobb och ditt körkort!

Tio snabba:

1. Namn: Freja Mathilda Giovanna Kjellberg Borchies
2. Jobb: Mångsysslare
3. Bor: Östermalm
4. Bil: -
5. Mobil: BlackBerry
6. Bloggdator: MacBook
7. Favoritsemester: USA
8. Favoritplagg: Tights
9. Favoriträtt: Oj, vad svårt. Jag gillar så mycket olika, beror på vad man är sugen på.
10. Favoritblogg: Carolina Gynnings

Bilder av och från bland andra Nelly, Bingo Rimér och Norbert Kniat.

Du som hänger på nelly.com om kvällarna (och vem gör inte det) vet att ett av de coolaste märkena just nu är Avanna. I en exklusiv intervju för Rozamoda (jodå, här tar vi i) berättar Anna Larsson, kvinnan bakom märket, allt du vill veta om sig själv och sina kreationer:

Först och främst måste jag säga att namnet Avanna (av Anna, alltså) måste vara ett av de smartaste namnen jag hört. Visste du att det var så ditt märke skulle heta hela tiden, eller har du klurat på andra förslag?

Jag hade ett annat namn på G när jag startade företaget men det godkändes inte av Bolagsverket … så i ett halvår hette firman bara Anna Larsson … Jag tänkte tills hjärnan blödde på vad jag skulle heta och sen blev det det mest simpla … Avanna … för allt är ju gjort av mig.

Det simpla är typ alltid de bästa. Hur kommer det sig att du började designa tröjor och väskor?

Det vart en efterfrågan på det via bloggen. Jag la upp skisser och motiv som sen mina läsare sa ”kan du inte trycka det på ett linne – jag köper” … så jag tryckte och de köpte.

Såg att du gör dina skisser med finska ritkol (!). Jag har fått för mig att om man arbetar med ritkol 2009 så har man gått någon typ av fancy designutbildning i huvudstaden. Stämmer detta på dig?

Det enda jag pluggat i huvudstaden är en engelskakurs. Annars är det en ickefancy folkhögskola här i Tidaholm jag pluggat på … Eller egentligen fancy … den är ju belägen på ett slott.

När du inte jobbar med nya motiv och plagg så är du en fasligt produktiv bloggerska. Du skriver både på blogg.se och på modeflickan. När du inte gör allt detta, vad gör du helst då?

Då läser jag helst meninglösa chiclitböcker, plöjer igenom serieboxar i dvd:en eller så stirrar jag in i väggen.

Nämn bästa produkten med choklad.

Choklad så klart.

Ah, självklart. I den här bloggen har vi en förkärlek för att diskutera harembyxor. Läste nyligen att du köpt på dig ett gäng, trots hoperna av tyg mellan benen och att du inte tycker dom är särskilt snygga (!). Nu får du förklara dig.

Det där får du fråga Modebloggerskan om, det var hon som köpt, inte jag … Jag skulle aldrig bära ett par haremsbyxor.

Då är vi två. På Nelly finns ju ett stort utbud av dina motiv, men om man läser din blogg så upptäcker man snabbt att du har galet många fler coola motiv och skisser du jobbar med. Om man vill köpa en tröja med ett motiv som inte finns hos Nelly, hur gör man då? Är det hålla tummarna och skriva vädjande ord i kommentarsfältet som gäller?

Jag skissar ofta och kollar mot läsarna för att se potentiella köpare och marknad på dessa skisser. Märker jag att ett motiv är populärt så kanske jag frågar Nelly om de vill ta in det eller så kör jag själv och säljer och då beställer man via anna@avanna.se. Men en egen shop med bättre översikt är på G!

Vad har vi för spännande saker att se fram emot vad gäller Avanna framöver?

Ny kollektion hos Nelly med egen nacklabel. Samt att jag utanför Nelly har några andra kläd och designprojekt på G.

Nu när jag fått svar på alla mina frågor så måste jag avsluta med en som är lite pinsam att ställa. Jag har inte lyckats klura ut vad din logga föreställer … hehum … vad föreställer den?

Ett par rosa skor =)

Ah, check. Tack! Till sist, är det något du vill lägga till som jag glömt?

Hmm … ja att jag är jättebra, bäst och att alla borde bära Avanna … ?

Naturligtvis, miss från min sida. Stort tack för att du tagit dig tid att svara på mina frågor, och lycka till med allt du gör och med din webbshop, den ser jag fram emot!

Tio snabba:

1. Namn: Anna Larsson
2. Jobb: Egen företagare
3. Bor: I en stor lägenhet med tak över huvudet
4. Bil: Av märket Ahlgrens och rosa
5. Mobil: Ja, jag tycker jag flyttar på mig ganska lätt
6. Bloggdator: Jaaa … var bloggar man på annars?
7. Favoritsemester: Lång varm och ljuvlig
8. Favoritplagg: Egendesignade
9. Favoriträtt: Jag har alltid rätt
10. Favoritblogg: Den där Garderobsgrubbel&Byråbekymmer är trevlig

När vi startade Rozamoda kände jag att det var hög tid att lära sig lite om mode. Jag menar, det är ju ändå en modesajt vi driver. Efter lite efterforskning i ämnet hamnade jag på pause.se och fastnade för deras grymma bloggar likt en kaffefläck på min nyköpta skjorta.

Kvinnan bakom Pause (både tidningen och sajten) är chefredaktör Klara Svensson och det är således hon som hamnat under luppen när jag nu för andra gången i livet agerar undersökande journalist och ställer frågorna jag vet att ni, men framför allt jag, vill ha svar på. Då kör vi:

På er webbplats kan man läsa att det är en inspirerande sajt för unga storstadskvinnor. Nu är ju jag varken kvinna eller storstadsbo, trots detta är jag flitig läsare av alla era bloggar. Är detta okej eller bör jag vara orolig för mig själv? (Du nämnde något i din blogg om att den inte är exkluderande.)

Gud nej. Över 30 procent av mina bloggläsare är män. Det är inte riktigt lika stor del på resten av sajten, men jag tror att det finns mycket för både killar och tjejer på Pause. Vi har dessutom en typiskt ”otjejig” ton till våra läsare. Killar är mer än välkomna! BRING ‘EM ON!!!

Så, vad gör man när man är chefredaktör på Pause?

Det är mycket daglig korrespondens med bloggare och säljavdelningen. Jag skriver inte ens i närheten av så mycket innehåll jag skulle vilja, utan mina dagar går mest ut på att förmedla information mellan redaktion och sälj och skapa en färdig produkt. Jag ser till att rätt människor gör rätt grejer. Och så spånar jag på nya samarbeten och säljpitchar.

Ni bloggerskor och bloggare på Pause verkar ju sjukt produktiva. Satt och räknade lite och insåg att under en vanlig dag så verkar det dimpa ner 30 – 40 inlägg från er i min RSS-läsare (Google Reader FTW). På stora draken idg.se så har man som uttalat mål att skriva 75 artiklar om dagen och dom har ju över 200 anställda. Ni verkar alltså galet flitiga – är det du som är framme med piskan? Kommentar.

Vi har satt en tumregel på att man ska försöka blogga 3 inlägg per dag. Ibland blir det mer, ibland mindre. Men det är en lagom takt om man varierar långa och korta inlägg. Så självklart håller vi högt tempo. Jag vill dock inte jämföra våra bloggar med artiklar. En nyhetsredaktion gör ett helt annat bakgrundsarbete än vad jag gör när jag bloggar om min pojkvän eller skriver ut receptet på en banankaka. Men sedan har vi bloggare som jobbar otroligt mycket med sina bloggar också, som Linn och Fashion Flash.

När ni har firmafest på redaktionen, bjuder ni in Moore-folket då eller blir dom dissade och får hålla sig för sig själva?

De är alltid bjudna. Chrefred-Miguel är som en liten maskot. En monchichi. Som pratar mycket om knivar, dock.

Hur hamnade du på Pause? Vad har du för rekommendationer till de som också vill bli chefredaktör på en hipp tidningsredaktion?

Oj. Lång historia kort. Jag gick på magkänsla och slutade som programledare på SR Gotland för att bli praktikant hos bröderna Schulman. Det var stenhårt jobb i ett halvår och sedan blev jag erbjuden ett jobb av Hugo Rehnberg. När han sedan slutade fick jag jobbet som chefred för både tidning och webb. Vill man göra det jag gör så ska man kunna ta folk, vara målmedveten och jobba som ett svin. Och sedan skaffa sig bra kontaktnät. Journalisthögskola är skit om man inte vill bli skribent för DN. Alla jag känner i branschen har fått sina jobb via kontakter.

Vad gör Klara när hon inte bloggar och chefar?

Jag har just (för ett par timmar sedan) köpt en megastor lägenhet på 545 kvadrat, så nu skall den inredas och jag har faktiskt startat en helt egen blogg för det ändamålet. Annars gillar jag Internet, teve vin och mat. Kollar helst humor och matprogram. Mitt bästa är när min kille har med sig kött hem från jakten och jag får laga hjort (aslökigt, jag vet!). Eller att testa Stockholms restauranger. Favoriterna hittills är Frantzén / Lindeberg, LeRouge och Mäster Anders. I helgen testar jag Melker Anderssons ”Kungsholmen”.

Först trodde jag att det smygit sig in ett tryckfel här, men sedan läste jag ”545 kvadrat” i Klaras blogg också så storleken verkar alltså stämma. Herregud! Vad ska fröken Svensson göra med en sådan groteskt enorm lägenhet? Om man skriker i en änden av lägenheten, undrar hur lång tid det tar innan man hör ekot? Bara en tanke, moving on …

Du skrev i din blogg att du legat med fienden, dvs med en mediasäljare. Det har inte jag, däremot har jag köpt annonsutrymme från flera. Kan man dra slutsatsen av detta att du inte gillar säljare? Eller annonsutrymmen? Eller både och?

Jag var ihop med denna säljare i fyra år, och i dag är vi de bästa av vänner. Men om jag gillar säljar-släktet? Låt mig säga såhär: de står för allt som är fel med den här världen. Och jag kämpar varje dag för mitt redaktionella innehåll som de försöker förstöra med reklam. Men man fattar ju också att man måste kompromissa för att över huvud taget kunna ge ut sin produkt. Om man inte jobbar med public service.

Måste säga att pause.se erbjuder grym läsning. Men tyvärr har jag aldrig kikat i tidningen. Vad erbjuder den som jag missar på webbsidan?

Tidningen kommer ut i maj. Det blir en Stockholmsbaserad gratistidning med fokus på mode, nöje och humor. Den kommer att bli Sveriges bästa gratismagasin!

Folket på pause.se verkar vara riktigt sköna typer. För de som vill flytta till Stockholm och omgärdas av sådana, är det Söder som gäller då? Vad har du för tips?

Haha. Det snackas så mycket skit om Söder hit och Östermalm dit. Jag har hittat hem på Norrmalm. Tegnerlunden är kanon. Bodde tidigare på Söder men trivdes inte riktigt. Men att döma ut stadsdelar känns sjukt töntigt, och de som gör det ska man passa sig för.

Till sist, är det något du vill tillägga som jag glömt?

Nä, kul frågor! Det om exet var superkul!

Hehe, man försöker. Stort tack för att du tog dig tid att svara på mina frågor. Att få svar från en så grym donna känns riktigt mäktigt för en liten pojke från förorten. Keep up the good och work och lycka till med nya lyan!

Tio snabba:

1. Namn: Klara Svensson
2. Jobb: Chefredaktör för Pause
3. Bor: Norrmalm, Stockholm
4. Bil: Min killes Ford Explorer?
5. Mobil: Nokia N85
6. Bloggdator: MacBook Air
7. Favoritsemester: Tokyo, Sidney eller Boulder CO
8. Favoritplagg: Jeans och brillor
9. Favoriträtt: Just nu? Typ alla korvsorter hos Taylor’s & Jones
10. Favoritblogg: En nyfunnen; mittstim.blogspot.com

Nu när vi börjat få upp värmen här i bloggen är det hög tid att ta pulsen på folket i modebranschen och bloggosfären. Först ut att svara på mina nyfikna frågor är Emma Nygren som inte räds mina första stapplande steg som ”modejournalist”. Emma Nygren är redaktör på fashionway.se och driver samtigt emmanygren.se, en av blogg.se-nätverkets absolut mest lästa bloggar.

Jag har fått för mig att jag såg dig på Ted Valentins releaseparty för modekartan.se på Bauer förra torsdagen. Var du där?

Det stämmer bra, jag var där. Men eftersom jag precis kommit hem från Köpenhamn, och fem dagar med allt för lite sömn stannade jag inte så länge, min hjärna arbetade på typ halvfart, eller inte ens det.

Provade du snittarna?

Ja, tyvärr. För att vara snäll kan vi säga att det inte var det bästa jag ätit.

Om man börjar läsa din blogg idag, bör man veta något om dig innan man sätter igång?

Nja, jag tror att det mesta kommer fram ganska snart.

Du driver fashionway.se tillsammans med Filippa Tarras-Wahlberg, vad är det för sajt?

Det är en modecommunity med en redaktionell del där vi dagligen uppdaterar med modenyheter och spännande reportage.

Ärligt – vem är det egentligen som tar alla foton på dig i din blogg?

Jag själv! Självutlösare is the shit!

Vad gör Emma Nygren när hon inte sitter framför datorn och bloggar?

Hon springer runt på stan tillsammans med vänner, äter alldeles för många kanelbullar och försöker njuta av allt som Stockholm har att erbjuda, typ museer och parker.

Vad tror du om klädtrenderna inför vår och sommar? Vad är inne och vad är ute?

Själv börjar jag dra mig mer mot lite mer skräddat mode. Gärna med markerade axlar och midja. Sen är ju trasig, ljus denim en hit också.

På tal om trender. Är du modig nog för ett par harembyxor?

Jag skulle kunna tänka mig ett par, framifrån är de helt okej, bakifrån är det dock blöjvarning big time. Slut på rövspanandet helt enket!

Så här mot slutet måste jag ju ställa en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Vilka webbshoppar för mode och accessoarer gillar du (läs, vilka tycker du vi ska lägga till här på Rozamoda)?

Jag gillar mycket svenska märken, typ Acne, Back och Dagmar.

Härliga tider, det är noterat. Stort tack för att du ställde upp på mina frågor och lycka till med bloggandet! Nästa gång jag ser dig på releaseparty blir det till att ta mod till sig och faktiskt gå fram och säga hej. Tröskeln att gå fram och prata med fagra bloggerskor är några meter högre än de IT-gubbar jag vanligtvis umgås med.

Caio!

Tio snabba:

1. Namn: Emma Nygren
2. Jobb: Redaktör på fashionway.se
3. Bor: Utanför Stockholm
4. Bil: Har ingen egen, men drömmen är en riktigt gammal bubbla.
5. Mobil: Min mobil är så gammal att den antagligen inte tillverkas längre. Vad det är för modell har jag ingen aning om.
6. Bloggdator: En Asus Eee PC.
7. Favoritsemester: Alla stora städer med mycket rörelse och bra shopping.
8. Favoritplagg: En grå oversize kavaj.
9. Favoriträtt: Sushi
10. Favoritblogg: knitcat.com